Ålidhemskyrkan

Ålidhemskyrkan är en träkyrka på en tallbevuxen höjd mellan Ålidbacken, Sofiehem och Ålidhem, omkring tre kilometer öster om centrala Umeå. Den byggdes 1972–1973 efter ritningar av arkitekten Carl Nyrén.

Historia

Kyrkan kom till när Umeå växte snabbt i början av 1970-talet, sedan universitetet grundats och sjukhuset byggts ut. Nära de stora arbetsplatserna i stadens östra delar växte nya bostadsområden fram, och Ålidhem planerades i första hand för studenter och anställda vid universitetet och sjukhuset. Ålidhem blev egen församling 1971, och året innan utlystes en arkitekttävling om en ny kyrka. Carl Nyrén vann med förslaget "För alla", och bygget utfördes av Ragnar Wiksten Byggnads AB.

Tävlingsmottot speglar tanken bakom kyrkan: församlingen ville ha en demokratisk och öppen vardagskyrka, utan skarpa gränser mellan gudstjänst och annan verksamhet. Kyrkorummet och de lägre församlingslokalerna i väster bildar därför en sammanhållen rektangulär byggnad i öst–västlig riktning. Fasaderna har faluröd träpanel som är utformad olika på den övre och den nedre delen, och taket är platt och plåttäckt. Den västra kyrkväggen är helt glasad upptill, och entrén ligger i söder, där väggen har två asymmetriskt placerade fönster.

Inne är tak och väggar klädda med trä. Taket är obehandlat med synliga bjälkar, och väggarna är delade i två fält, där det nedre är obehandlat och det övre marmorerat i blått. Marmoreringarna på väggarna, predikstolen och dopfunten är gjorda av Åke Pallarp, och textilen på altarväggen är ett verk av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse. Golvet är lagt i ett rutmönster av marmor och klinker, och bänkarna är av furu.

Den fristående klockstapeln byggdes samtidigt som kyrkan och ritades av Sören Thurell, som då arbetade hos Nyrén. Den är bruntjärad, har valmat sadeltak och samma slags panel som kyrkan, och krönet pryds av en tupp. Kyrkotomten saknar staket och mur men ligger avskild i orörd natur, och någon begravningsplats finns inte.

I närheten

• Studentvägen
• Köksvägen
• Ålidparken
• Granvägen (Umeå)
• Studentbron

Källor

• Riksantikvarieämbetet, Bebyggelseregistret, via K-samsök, hämtad 2026-11-07. Texten ovan är en omskrivning av registrets historik och beskrivning av kyrkomiljön, som bygger på Riksantikvarieämbetets Byggnadsregistret (1997) och Agneta Hålléns Nya svenska kyrkor III (RAÄ 1997:1, 1998).
• Wikidata (CC0), hämtad 2026-11-07.
• Stadsdel och detaljplan: Umeå kommuns öppna data (Stadsdelsområden i Umeå, Gällande detaljplaner, CC0), hämtad 2026-11-07.