Holmögadds fyrplats
Fyrplats i Umeå kommun
Holmögadds fyrplats ligger söder om Holmön i Norra Kvarken, i Umeå kommun. Det nuvarande fyrtornet av granit stod klart 1854 och ritades troligen av Carl Sandell, men platsen har haft fyr sedan 1760.
Historia
Söder om Holmön breder ett stort och farligt grundområde ut sig. Redan under första hälften av 1700-talet framfördes flera gånger att en fyr behövdes på Holmögadd, eftersom den enda fyren längs den långa farleden sedan 1680-talet var den på Örskär. På 1750-talet tog planerna fart: platsen märktes ut 1759, och året därpå byggdes en vippfyr, ett bostadshus och en kolbod. Fyren och bostaden ritades av fortifikationsofficeren J. G. Steuer.
Vippfyren brann ned 1779. Den ersattes 1782 av en ovanlig konstruktion som ritats av Carl Fredrik Adelcrantz, överintendent vid Överintendentsämbetet: en träspira mellan två stenfundament med en järnarm som kunde höjas och sänkas. I hårt väder hängdes en gryta med stenkol på armen, i lugnt väder en ljuslykta. Fyren fungerade inte väl och byggdes redan 1785 om till ett massivt stenfundament med en kolgryta på toppen. Den skadades under kriget mot Ryssland 1808–1809 och lagades 1810.
I början av 1830-talet gav Kungl. Maj:t i uppdrag att föreslå förbättringar av rikets fyrar och sjömärken, och den gamla fyren på Holmögadd ansågs då otillräcklig. Ett nytt torn av kullersten, putsat med bruk, stod klart 1838, men det var så dåligt murat att det revs 1853–1854. I stället byggdes det nuvarande cylindriska tornet av granit, som blev färdigt 1854. Ritningarna gjordes troligen av Carl Sandell, som också ledde bygget och 1849 hade ritat fyren på Stora Fjäderägg två mil norrut. Tornet fick en spegelapparat med elva försilvrade mässingsspeglar.
Under 1900-talet moderniserades fyren i flera steg. Fotogenbelysningen ersattes med luxljus 1925, och 1939 elektrifierades fyren. Sedan 1930-talet är tornet sammanbyggt med ett maskinhus, och under andra världskriget fick det runt om, strax under lanterninen, bevakningsrum av plåt för militärt bruk. Sedan 1970 är fyren delvis automatiserad.
Källor
- Riksantikvarieämbetet, Bebyggelseregistret, via K-samsök, hämtad 2026-11-07. Texten ovan är en omskrivning av registrets historik, som bygger på Riksantikvarieämbetets förslag till skyddsföreskrifter 1997-12-17.