Norrbyskärs kyrksal

Norrbyskärs kyrksal är en kyrksal på övervåningen i det gamla skolhuset på Norrbyskär. Skolan byggdes 1893–1894 efter ritningar av arkitekten Kasper Salin, och samlingssalen gjordes snart om till kyrksal.

Historia

Ögruppen Norrbyskär är nära knuten till familjen Kempe och Mo och Domsjö AB. När bolagets vattensåg i Mo utanför Örnsköldsvik hade blivit omodern byggdes en ny ångsåg på de tidigare obebodda öarna, som lockade med bra hamn, närhet till Västerbottens skogar och billig mark. Sågverkssamhället fanns från 1895 till nedläggningen 1952. På 1920-talet bodde omkring 1 400 människor här, och sågen var då en av norra Europas största ångsågar. Vd:n Frans Kempe såg det avskilda läget som en fördel, eftersom bolaget lättare kunde hålla uppsikt över arbetarnas leverne, till exempel tillgången på sprit; i gengäld skulle samhället vara modernt och välbyggt. Kasper Salin, en av landets ledande arkitekter och närmast bolagets husarkitekt, ritade bland annat arbetarbostäderna, förvaltarbostaden och skolan.

Samhället följer det klassiska mönstret för brukssamhällen, med arbetarbostäder längs en lång och rak bruksgata. På Norrbyskär avslutas gatan av såghuset i ena änden och skolan i den andra. Skolans huvudbyggnad har två flyglar, en med lärarbostad och en med lokaler för slöjd, gymnastik och skolkök, och tillsammans ramar de in skolgården.

Någon kyrka fanns inte på ön, och resan till sockenkyrkan i Nordmaling var lång och besvärlig. Särskilt de arbetare som flyttat hit från den nedlagda sågen i Mo – skämtsamt kallade moabiter – drev på för en egen kyrka. Skolans samlingssal fick därför ny inredning och blev kyrksal. Begravningar, vigslar och liknande förrättades ändå i Nordmaling och senare i Hörnefors församling, som bildades 1913. Kyrksalen är rektangulär med tredingstak, används bara vid vissa tillfällen och restaurerades 1947 genom Mo och Domsjö AB.

Skolhuset är byggt av liggande timmer på en grund av huggen natursten och har drag av nybarock och amerikansk villastil. Utvändigt har det i stort sett behållit sitt ursprungliga utseende. Den höga skorstenen bakom frontespisen är riven, taket har bytts flera gånger och fått bandplåt, och delar av panel, listverk och färgsättning har ändrats. Flöjlarna och spirorna på tornhuvarna återskapades 1988 efter gamla fotografier. År 1928, när sågen hade sin rekordproduktion, byggdes en klockstapel av bottnisk typ ett trettiotal meter norr om västra flygeln, troligen med stapeln i Nordmaling som förebild. Någon begravningsplats finns inte.

I närheten

• Långgrundsgatan
• Brädgårdsstråket

Källor

• Riksantikvarieämbetet, Bebyggelseregistret, via K-samsök, hämtad 2026-11-07. Texten ovan är en omskrivning av registrets historik och beskrivning av kyrkomiljön, som delvis bygger på Riksantikvarieämbetets Byggnadsregistret (1993–1999).
• Wikidata (CC0), hämtad 2026-11-07.
• Stadsdel och detaljplan: Umeå kommuns öppna data (Gällande detaljplaner, CC0), hämtad 2026-11-07.