Rådhuset i Umeå

Rådhuset i Umeå är en tegelbyggnad i två våningar vid Rådhustorget i centrala Umeå. Det grundlades 1890 och ritades av stadens förste stadsarkitekt, Fredrik Olaus Lindström.

Historia

Från 1600-talet fram till stadsbranden 1888 hade Umeå flera rådhus av trä, som efter hand brann eller förföll. Flera av dem stod vid samma torg som dagens rådhus, och det första låg strax intill den nuvarande byggnaden. Efter branden fick Lindström i uppdrag att rita ett antal offentliga byggnader, bland dem ett nytt rådhus i sten och en ny kyrka.

Rådhuset sågs som en symbol för staden och skulle vara representativt. Lindström valde förebilder i holländsk renässans, med en hög och bred trappgavel och torn av många olika slag. I den nya stadsplanen fick byggnaden en framskjuten plats på älvbrinken, och huvudfasaden vetter mot älven och Storgatan i söder, medan norrsidan vänder sig mot torget. Båda fasaderna gavs en monumental utformning. Rött tegel kontrasterar mot ljus sandsten kring fönster och portaler, men för att spara pengar ersattes stenen på många ställen av gjutjärn som målades i sandstenens ljusgula färg. Ovanför trappgaveln står ett öppet klocktorn med spira, och från Storgatan leder en dubbeltrappa upp till huvudentrén under en balkong. En nisch i den västra gaveln var tänkt för en staty av Fru Justitia, men den kom aldrig till.

Byggnaden rymde från början mycket mer än stadsfullmäktiges sal och förvaltningen. Hela västra delen var avsedd för rättsväsendet, med polisstation och arrestceller på bottenvåningen och rättssal en trappa upp. På bottenvåningen fanns också telegraf och postkontor samt en bostad för rådhusvaktmästaren. Fullmäktigesalen syns utifrån på de mycket stora fönstren i mittpartiets andra våning; 1997 användes den för vigslar.

Sedan dess har huset byggts om invändigt många gånger. Efter tingsrättsreformen tjänade det som tingshus mellan 1971 och 1994. En större ombyggnad gjordes 1982, när Umeå tingsrätt slogs ihop med Umebygdens tingsrätt, och fram till 1994 delade tingsrätten sina lokaler mellan rådhuset och det gamla tingshuset på Brogatan. Den gamla rådhusrättens sal i västra delen, med marmorerad panel och ett möblemang som troligen är från 1950-talet, användes som sessionssal fram till dess.

I närheten

Arbeten

Arbeten som berör platsen enligt Umeå kommuns karta över trafikpåverkande åtgärder.

Pågående och planerade

Vi har fått ett 5 årigt avtal med Umeå energi där de vill att vi ska ha en generell ta … — trafikanordning, 2025-02-14–2027-02-14 (pågår)
Generell Ta-plan, Rådhuset i Umeå — trafikanordning, 2026-04-07–2027-04-07 (pågår)
Arbeten som utförs av egen driftpersonal och eller med inhyrda maskiner av entreprenör … — trafikanordning, 2026-10-06–2027-10-31 (pågår)
Rådhustorget, Platsen kommer att användas för etablering av ett publikt eventområde … — markupplåtelse, 2026-11-12–2026-11-13 (beviljad)
Rådhustorget, Kriminalvårdens utställningstrailer — markupplåtelse, 2026-11-26–2026-11-27 (beviljad)
Huvudärende: , Rådhustorget — markupplåtelse, 2026-11-29–2026-11-29 (beviljad)
TomteDisco/ SantaRun 12/12 — markupplåtelse, 2026-12-12–2026-12-12 (beviljad)
Nyårsfirande, Vasagatan — markupplåtelse, 2026-12-31–2026-12-31 (ansökt)
Isbana på Rådhustorget — markupplåtelse, 2027-01-07–2027-03-30 (planerad)

Detaljplaner

De 2 gällande detaljplanerna som omfattar byggnaden, äldst först.

Rådhustorget, 1986 (2480K-P16/1987), laga kraft 1986-04-29
Umeå 6:2, Rådhuset, 1996 (2480K-P96/44), laga kraft 1996-07-08

Källor

Riksantikvarieämbetet, Bebyggelseregistret, via K-samsök, hämtad 2026-11-07. Texten ovan är en omskrivning av registrets historik, som bygger på Tings- och rådhusinventeringen (1997), Eva Erikssons Den moderna stadens födelse (1990) och Riksantikvarieämbetets förteckning Byggnadsminnen 1978–1988 (1989).
Stadsdel och detaljplan: Umeå kommuns öppna data (Stadsdelsområden i Umeå, Gällande detaljplaner, CC0), hämtad 2026-11-07.