UmeArkiv

Sävars kyrka

Kyrka i Sävar

Sävars kyrka är en träkyrka i Sävar, omkring två mil nordost om Umeå. Den invigdes 1934 och ritades av Umeås stadsarkitekt Kjell Wretling som ersättning för den äldre brukskyrkan, som brann 1932.

Historia

Sävar var redan på 1500-talet en av de största jordbruksbyarna i Umeå socken. År 1787 anlade bröderna Per och Erik Forssell ett sågverk i Sävarån, och 1804 tillkom ett järnbruk. Kring industrierna växte ett brukssamhälle fram längs en bruksgata på åsen väster om ån, med inspektorsbostaden i söder, kyrkan i norr och arbetarbostäder däremellan. Mycket av bebyggelsen förstördes vid slaget vid Sävar 1809 men byggdes upp igen. Bruksägarfamiljen Forssell bekostade delvis brukskyrkan, som byggdes 1812–1822, och brukspatronen drev på för att Sävar skulle bli en egen socken, vilket skedde 1834. Handelshuset Olof Forssell & söner, som också byggde fartyg i närbelägna Skeppsvik, blev ett av länets rikaste innan det gick i konkurs och såldes 1862.

Den första kyrkan var en enkel nyklassicistisk byggnad med torn, långhus, rundbågiga fönster och ljus träpanel. Den ritades av Axel Almfeldt och byggdes under ledning av bruksinspektor Wincent. När kyrkan brann ned 1932 beställdes ritningar till en ny av Kjell Wretling, med uttryckligt önskemål om att den skulle likna den gamla. Den nya kyrkan byggdes av byggmästaren Valdemar Karlsson från Sävar och invigdes 1934. Den blev en traditionell, klassicerande långhuskyrka och fick samma orientering som föregångaren, eftersom terrängen styrde placeringen.

Kyrkan har rektangulär plan, sadeltak klätt med koppar och ett torn vars lanternin kröns av en huv med svängda takfall. Fasaderna har ljusgul stående panel och fönstren är rundbågade. Invändigt är väggarna klädda med masonit i en gulgrå ton. Taket är av blågrå målad panel och tunnvälvt över mittskeppet och koret, medan sidopartierna, som skiljs av med pelare, har lägre plana tak. Bänkarna står i två öppna kvarter på ett trägolv. Altarskåpet är gjort av Kjell och David Wretling, och korväggens dekorationsmålningar av Stig Wretling.

Kyrkogården har troligen använts sedan den första kyrkan blev klar 1822. De flesta grusgravarna gjordes om till gräsmatta på 1960-talet. Björkar, rönnar, häckar av häggmispel och karagan samt en kort allé av cembratallar fram till kyrkans huvudingång ger den stora och flacka kyrkogården rumslighet. Intill allén står ett åttkantigt gravkapell, tidigare likbod, från första hälften av 1800-talet, med ljusgul locklistpanel och tälttak krönt av ett kors på en glob. Kyrkogården utvidgades mot älven 1943 efter ritningar av Denis Sundberg och igen norrut 1979 efter ritningar av Karl Henrik Nordlund. Minneslunden tillkom 1999. Väster om kyrkan ligger familjen Forssells grav, med brukspatronen Olof Forssells gravvård i gjutjärn från 1868.

I närheten

Källor

  • Riksantikvarieämbetet, Bebyggelseregistret, via K-samsök, hämtad 2026-11-07. Texten ovan är en omskrivning av registrets historik, som bygger på Riksantikvarieämbetets Byggnadsregistret (1997, kompletterad 2003) och Agneta Hållén, Nya svenska kyrkor III (Rapport RAÄ 1997:1, 1998).
  • Wikidata (CC0), hämtad 2026-11-07.
  • Detaljplan: Umeå kommuns öppna data (Gällande detaljplaner, CC0), hämtad 2026-11-07.

Senast ändrad 2026-11-09