UmeArkiv

Sjömärken i Umeå kommun

Sjömärke i Umeå kommun

Sjömärken i Umeå kommun är en samlad post i Bebyggelseregistret som omfattar de fasta sjömärkena längs kommunens kust. Där finns kummel, stångmärken och båkar från 1830 till 1930-talet, i skärgården kring Holmsund, Holmön, Täftelandet och Sävarfjärden.

Historia

Sjömärkena är fasta märken som hjälper sjöfarare att hitta rätt i farlederna. Flera av dem står parvis och bildar enslinjer, det vill säga två märken som ska ligga i linje med varandra sett från rätt kurs. Så hör exempelvis Kvisselns kummel och Kvisselns stångmärke på Täftelandets södra del ihop, och stångmärket vid Vidögern bildar enslinje med Hällskärs stångmärke.

Vid södra inloppet till Umeå står två stenkummel på Bredskär, båda uppförda 1857. Där fanns redan 1820 två spirbåkar, 15 och 18 meter höga, med tunnor som topptecken. Det sydvästra kumlet är vitt med ett rött bälte och har en röd tavla på stång, medan det östra i dag är omålat men tidigare var vitt med rött bälte.

Skepparkallen nordost om Holmsund visar hur märkena har bytts ut genom åren. År 1841 sattes ett omålat stångmärke upp där, ungefär som en vårdkase. Det ersattes 1859 av en fyrkantig båk av timmer, 7,5 meter hög, som brann ned 1922. Samma år byggdes det nuvarande vita kumlet med stång och tavla.

På holmen Bjuren i Sävarfjärden satte en privatperson före 1830 upp två stångmärken, båda omkring 18 meter höga med tunnor i topparna. I dag finns där ett vitt stångmärke med stöttor och fyrkantig tavla från 1973. Söder om Holmön står bland annat två vita betongkummel på Malgrundet från 1913 och en båk på ön Fulingen från samma år.

Byggnader

  • Bjuren södra, stångmärke (1830)
  • Bredskär sydvästra, kummel (1857)
  • Bredskär östra, kummel (1857)
  • Kalmarn, kummel (1907)
  • Malgrund västra, kummel (1913)
  • Malgrund östra, kummel (1913)
  • Fulingen, stångmärke (1913)
  • Skepparkallen, kummel (1922)
  • Kvisseln, kummel (1923)
  • Kvisseln, stångmärke (1923)
  • Brunkören, kummel (1926)
  • Vidögern, stångmärke (1932)

Källor

  • Riksantikvarieämbetet, Bebyggelseregistret, via K-samsök, hämtad 2026-11-07. Texten ovan är en omskrivning av registrets historik, som bygger på Johnny Söderlund, Sjömärken; vägvisare och kulturminnen (2007).