Häradsvägen

Häradsvägen är en väg som passerar Backens kyrka i Umeå och hör till de äldsta kända vägsträckningarna i norra Sverige.

Varför heter den så?

Varför vägen heter så anges inte uttryckligen. Ordet häradsväg användes förr om en allmän väg inom ett härad, och vägen var länge en huvudled i bygden.

Historia

Häradsvägen hör till de äldsta kända vägsträckningarna i norra Sverige och kan följas på kartor från både 1641 och 1661. På kartan från 1641 framträder vägen tydligt som en led från ”Färjestaden” nedanför Backens kyrka och vidare upp mot Baggböle. Färjeläget var en naturlig plats att ta sig över Umeälven, eftersom älven här var smalare och lugnare än både uppströms och nedströms.

På Johan Persson Geddas karta över Umeå socken från 1661 syns samma sträckning som den tidens landsväg mellan staden och kyrkan. Den går längs bebyggelsen på älvens norra sida och passerar byar som Västerhiske, Grisbacka och Grubbe innan den når kyrkomiljön. Vägens läge på kartan visar att Backenområdet, med kyrka, hamn och handelsplats, var Umeå sockens centrum långt innan staden 1622 fick sitt nuvarande läge längre ned längs älven.

Av Länsstyrelsens kulturmiljöbeskrivning framgår att vägen länge var huvudleden mot Lappmarken och att den alltid har gått förbi Backens kyrka. Kyrkan var samlingsplats och kyrkstad för sockenbor från bland annat Vännäs, Vindeln, Tavelsjö och Sävar. När stenkyrkan invigdes 1508 gick vägen söder om kyrkan, men under 1800-talet flyttades den till kyrkans norra sida, vilket syns på senare kartor.

På en karta från 1714 syns ytterligare en äldre gren av Häradsvägen, som löper längs den södra kyrkogårdsmuren vid Backens kyrka. Den kyrkogårdsväg som fortfarande går där är alltså en direkt kvarleva av den tidigmoderna vägsträckningen, och den visar hur kyrkans och hamnens läge vid älven styrde resandet under flera hundra år.

Den västra delen av Häradsvägen, mellan Kyrkvägen och Sockenvägen, planlades 1963 när området byggdes ut i modern tid. Den östra delen, öster om Backens kyrka, har fortfarande grusbeläggning och har därmed kvar sin äldre karaktär.

Vägen är ett av de tydligaste fysiska spåren av det äldsta samhället i Umeå älvdal. Den vittnar om hur människor färdades mellan kusten och inlandet, om hur kyrkplatsen på Backen var en knutpunkt för handel, gudstjänster och resor, och om hur Umeås utveckling som stad bygger på de förbindelser som vägen skapade.

Detaljplaner

De 7 gällande detaljplanerna som omfattar gatan, äldst först.

• sydvästra Grisbacka, 1959 (2480K-P196/1959), laga kraft 1959-09-30
• Västerbacken, 1965 (2480K-P232/1965), laga kraft 1965-04-13
• Umedalens idrottsplats, del av Väs, 1983 (2480K-P97/1982), laga kraft 1983-10-12
• Västerbacken, del av, 1986 (2480K-P121/1986), laga kraft 1986-09-30
• Backen 7:1, Umeå Landsförsamlings, 1996 (2480K-P96/47), laga kraft 1996-06-11
• Backen 2:1 m fl, 2011 (2480K-P11/12), laga kraft 2011-02-17
• Backen 7:2 och Kyrkoherden 13, 2012 (2480K-P12/30), laga kraft 2012-08-22

Källa

Umeå kommuns Namnkarta, hämtad 2026-11-04. Texten ovan är en omskrivning av kartans beskrivning.

Stadsdel och detaljplan: Umeå kommuns öppna data (Stadsdelsområden i Umeå, Gällande detaljplaner, CC0), hämtad 2026-11-07. Detaljplanerna är de planer vars område omfattar gatan i dag.

Valdistrikt: Umeå kommuns öppna data (Valdistrikt Umeå, CC0), hämtad 2026-11-07.